Problembeskrivning.
Andelen avfall som förbränns ökar i Sverige. 1999 förbränndes 39 % av avfallet och 2009 var vi uppe i 48 % och det ökar. Avfall är förbränningstekniskt ett relativt besvärligt bränsle p.g.a sitt höga klor-och alkalieinnehåll. Det gör bränslet korrosivt! Vi har sett att svaveloxid (SO2) har en välkänd bromsande effekt för oxidation av kolväteföreningar.
Har du dålig förbränning i din panncentral med höga utsläpp
Vi kan skapa en bättre förbränning och få ner de höga utsläppen av kolmonoxid (CO) som avges vid dålig förbränning.
Vid förbränning av biobränslen bildas bla. CO i rökgaserna. Halten av CO varierar beroende på hur väl förbränningen sker. Låga halter av CO eftersträvas normalt för att erhålla en god förbränning. Om det bildas höga halter av CO samt olika föreningar av oförbrända kolväten är det ett tecken på ineffektiv förbränning. Halten oförbränt i rökgaserna och ibland även i askan blir högre och bränslets energiinnehåll tas inte tillvara på ett optimalt sätt.
Förbränningsbetingelserna i pannan varierar i sin tur med bränslets kvalité och då framförallt med avseende på bränslets styckestorlek, fukthalt samt hur bränslet fördelas i pannan. Andra parametrar som också påverkar förbränningsbetingelserna i pannan är, hur och var förbränningsluft tillförs, att bränsle och luft blandas ordentligt, att en optimal förbränningstemperatur upprätthålls i pannan och att förbränningen fortlöper under tillräckligt lång tid.
Kortfattat ska ”de tre T:na” vara optimala för att erhålla en god förbränning i pannan.
Tid - Turbulens - Temperatur
Även om alla parametrar, ”de tre T:na”, är optimala bildas CO och oförbrända kolväten i varierande grad. Speciellt om bränslets kvalité eller pannlast varierar och pannregleringen inte tillräckligt snabbt kan möta upp dessa förändringar.
Varför halterna av CO och oförbrända kolväten minskar vid dosering av svavel är ännu inte kemiskt sett helt klarlagt. Det finns några olika tester som skulle kunna beskriva orsakerna till att svavel påskyndar oxidationen av CO och oförbrända kolväten till koldioxid (CO2). Svavel bidrar till bildningen av fria radikaler som påskyndar reaktionshastigheten för oxidationen av CO och oförbrända kolväten till koldioxid (CO2). Det ändrar produkterna av förbränningen så att mer vätgas (H2) bildas som är ett viktigt ämne för att bidra till god förbränning.
De försök som genomförts visar också att svavel måste doseras till bränslet i rätt form.
Svavlet ger bara effekt upp till en viss dos och vid drifttagning med svaveldosering måste doseringen därför optimeras så att doseringen får god effekt, med avseende på reducerat utsläpp av CO och oförbrända kolväten, samt att svavlet inte ska oxideras till svaveldioxid (SO2) och släppas ut till omgivande luft.
Test med svaveldosering visar att det reagerar som det ska när det kommer in i förbränningen. Det ger inga förhöjda halter av SO2. Svavlet blandar sig med bränslet innan det brinner upp.
Vi sänker NOx:en med ca 39 %. Vi behöver heller inte dosera ammoniak när vi doserar svavel med det bränsle vi hade under provtillfället.
Vid prov att manuellt reglera bränsleinmatningen så sänktes NOx:en med ca 50%.
Vi vet nu att svavel har en positiv inverkan på förbränningen och även minskar beläggningarna i pannan. Svavlet tar hand om kloriderna och bildar svavelsulfat som är bättre ur beläggningssynpunkt.
Kontaminerade vätskor är ett ökande miljöproblem och är ofta kostsamt att hantera och destrurea.
Mijöregler sätter gränsvärden hur dessa ska hanteras.
OPNOX
Copyright @ All Rights Reserved